Om FolkTeatern 


 

  

NYA LÄTTILLGÄNGLIGA KONSTNÄRLIGA FOLKTEATERN!


Den 1 juli 2009 tillträdde Ulrika Josephsson som ny VD för FolkTeatern
och Lars Norén som ny Konstnärlig ledare. De har nu satt igång arbetet
med att både förändra och förnya framtidens Folkteater och att kärleksfullt
utmana dess traditioner.


Läs mer:

Pressinfo Framtidens Folkteater 090817

Framtidens FolkTeater Pressröster 090818

Ulrika Josephsson ny VD och Lars Norén ny Konstnärlig ledare 2009


"FolkTeatern skall, genom att tillvarata och utveckla varje medarbetares
kompetens, delaktighet och engagemang och i ständig dialog med publiken,
skapa oumbärlig teater."

FolkTeatern är en statsunderstödd teater och det betyder att vi har både statliga och
regionala bidrag, för vilka vi skall uppfylla en rad kulturpolitiska mål. Teatern är en
ekonomisk förening med medlemmar från ca 300 olika organisationer och föreningar -
t ex fackförbund, hyresgästföreningar och bildningsförbund. Därmed har vi ett brett
kontaktnät och våra ägarorganisationer finns främst i Göteborgsområdet men även i
övriga delar av Västra Götaland.

Västra Götalandsregionen är också vår regionala ekonomiska huvudman. Därför satsar
vi på att utöka både våra medlemmar och vår ombudskår ännu mer så att de täcker
hela regionen. Alla teaterns medlemmar - vilket även omfattar enskilda medlemmar
i fackföreningar, bostadsrättsföreningar osv - har rabatterade priser på teaterbiljetter.
Läs mer om att vara medlem


På FolkTeatern arbetar ett sextiotal personer. Antalet anställda varierar en hel del
under säsongen beroende på hur vår repertoar ser ut och vilken hur stora produktioner
vi sätter upp. Under vissa perioder är det därför en hel del projektanställda på teatern.

FolkTeaterns styrelse består av elva personer där flertalet representerar medlems-
organisationerna. Två personer representerar personalen och en väljs av regionfullmäktige.
Styrelsen har inget inflytande över repertoarval. Repertoaren beslutas av teaterns ledning,
som består av Lars Norén, Konstnärlig ledare och Ulrika Josephsson VD.

Mailadresser till FolkTeaterns Styrelse
 

Ladda hem FolkTeaterns repertoar 1951 - 2001 som PDF.  
Acrobat Reader hämtar du här:


____________________________________________________________________________________


Historik - FolkTeatern

 

1951 - 1974

1951 spelades den allra första föreställningen på den teaterscen som tillkom i samband med
byggandet av Folkets Hus på Järntorget. Teatern drevs av Folkets Hus och fungerade som en
turnéteater. Man hade ingen fast ensemble, utan tog emot turnerande teateruppsättningar.
Folkets Hus-teatern i Göteborg blev Programbolagets premiärteater; det var här man startade
sina turnéer ut i landet.

1954 tillsattes den första teaterchefen för Folkets Hus-teatern. Under hans period producerade
man bl a uppsättningar tillsammans med Erwin Piscator, en berömd regissör från dåvarande
Västtyskland. Kulturen hade debatterats i arbetarrörelsen under seklets första hälft. Man ansåg
att arbetarna skulle få ta del av den kultur som tidigare varit överklassens privilegium.
Med Folkets Hus-teatern skulle man kunna ge det arbetande folket den möjligheten. Men dess-
värre drabbades teatern av ekonomiska problem och Folkets Hus kunde omöjligt driva teatern vidare.

1957 bildades Folkteatern ekonomisk förening som tog över driften av Folkets Hus-teatern.
Man frigjorde sig då från Folkets Hus. Harry Gustavsson blev föreningens första ordförande,
ett uppdrag som han hade fram till 1973.. Redan då fanns en publikförening som bestod av
fackföreningar, hyresgäst- och bostadsrättsföreningar. Denna organisation överfördes till den
nya teatern och utgjorde grunden för teaterns publikarbete.

1958 bytte man namn till Folkteatern och fick sin första chef; Mats Johansson. Folkteatern
fick också en fast ensemble och etablerade sig på riktigt som en av Göteborgs teatrar.
Man spelade ny dramatik och pjäser av bl a Hjalmar Bergman. På repertoaren fanns även
sånglustspel med bejublade framträdanden av Nils Poppe och Max Hansen.

1961 tillsattes teaterns näste chef; Kurt-Olof Sundström. Repertoaren riktades in mer på ny,
spännande utländsk dramatik och man hade ett stort antal produktioner per år.

1965 började en av teaterns mest framgångsrika perioder, både vad det gäller publikbesök och
produktionstakt. Det var när Claes Sylwander tillträdde som teaterchef. Stadsteatern hade vid
denna tid en generationsväxling och det var en av orsakerna till att Folkteatern kom i fokus.
Folkteatern hade en ung ensemble och kallades för ”ungdomens teater”. Teatern bjöd nu publiken
på flera klassiker; Peer Gynt, Faust, Hamlet - samtliga regisserade av kända utländska regissörer.
En period av mer "guldkantad" teater följde. Man försökte på detta sätt locka tillbaka den publik
som under den här tiden föredrog att stanna hemma framför TV:n, som då var ny. Under Sylwanders
chefskap förhandlades också Folkteatern in i Stadsteaterns system, vilket t ex innebar statliga
bidrag till löner.

1968 reagerade personalen mot teaterns nya profil och med utgångspunkt från föreningens
stadgar formulerades en ny inriktning för teaterns arbete. Man återupprättade "Folkteatertanken"
och hävdade att det var andelsägarna som var teaterns viktigaste publik.

1973 avgick Claes Sylwander och samma år föreslog Göteborgs kommun att Folkteatern skulle
slås ihop med Stadsteatern. Detta för att kunna frigöra resurser (pengar) till förortsteatrarna,
vilka man beslutat att satsa på. Folkteatern hade inte tillsatt någon ny chef och detta faktum
ansågs göra det ändå mer lämpligt. Men varken personal eller styrelse var intresserade.
Man framhöll att Folkteaterns folkrörelseprofil skulle gå förlorad och argumenterade för att bevara
mångfalden i stadens kulturutbud. Iwar Wiklander tillfrågades om att bli ny teaterchef och tackade
ja till anbudet. Tillsammans med de båda teatrarnas styrelser lyckades han och Stadsteaterns
chef sluta ett samarbets- och samproduktionsavtal. Enligt detta avtal skulle Stadsteatern
producera barn- och ungdomsteater på Backateatern och Folkteatern sätta upp föreställningar
för uppsökande (turnerande) verksamhet med Folkteatern Besöker. Stadsteatern skulle dessutom,
mot betalning, betjäna Folkteatern med administrativa och tekniska tjänster.
 

1975 - 1994

1976 blev Lennart Hjulström teaterchef och under hans starka konstnärliga ledarskap blev
Folkteatern en av landets mest intressanta scener. Han knöt flera författare till teatern och
under hans chefsperiod bestod repertoaren till stor del av nyskriven svensk arbetardramatik.
Tanken var alltså att skapa en ny teatertradition vid sidan av den gängse. Repertoarvalet skulle
harmoniera med den folkrörelseprofil man ville lyfta fram. Man började dramatisera arbetarförfattare
som Moa Martinsson och Folke Fridell. Kent Andersson och Bengt Bratt började skriva för
Folkteatern och man satte upp de s k Kvasten-revyerna. Man satte också upp projektet
”En varvsdröm”, som handlade om varvens historia, och tog då hjälp av varvsarbetare.

1984 blev Roland Hedlund teaterchef. Folkteatern Besöker började nu göra teater för barn och
lät även barnen själva medverka. Detta resulterade i att barnen fick en egen scen i Folkteaterns
källarplan. 1985 skapades alltså En trappa ner, med Lena Fridell som pådrivare. Den är Göteborgs
enda fasta förskolescen, och riktar sig till en grupp som tidigare inte haft någon teater.

1987 återkom Iwar Wiklander som teaterchef. Han ville, som han uttrycker det; "fungera som
spelande tränare”. Under hans ledning hade teatern framgångar som bl a En uppstoppad hund,
Grissymfonin, Markurells och HACK . Dessutom hade föreställningarna på förskolescenen
En trappa ner sedan starten haft nästan 100% beläggning. Teatern utvecklade även ett givande
arbete med teaterintresserade ungdomar och tillsammans med dessa amatörer satte man upp
pjäser som Utflykten, Rycket, Hjältar. Pjäserna handlade om ungdomars situation i dagens samhälle.

1988 blev en tillbyggnad och renovering av teatern klar. Teaterns personal fick nya arbetsrum,
loger och repetitionslokaler. Det rådde bot på den dåliga arbetsmiljön som länge varit ett problem.

1992 blev Isa Stenberg Folkteaterns chef. Under Isas tre år på teatern varvades pjäser som
publiksuccéerna Vi betalar inte och Bettys Pensionat med nyskriven svensk dramatik.
Då skapades, på teaterchefens initiativ en ny scen i teatercaféet; Caféscenen. Här kan nu
Folkteatern spela mindre pjäser i egen regi. Caféscenen blev också Folkteatern Besökers
hemmascen.
 

1995 - 2008

1995 Gugge Sandström tillträder som teaterchef. Hans första säsong kantas av succéer som
Rika barn leka bäst av Carin Mannheimer och Göran Tunströms Juloratoriet i regi av Niklas Hjulström.

1997 En ny verksamhet tar form: Unga FolkTeatern - en amatörteaterförening med syfte att
knyta unga människor till teatern.

1998 Folkteatern arbetar vidare under Gugge Sandströms ledning med målsättningen att nå en
ny teaterpublik. Med inspiration från
Royal Court och andra brittiska teatrar startar FolkTeatern
sitt Växthusprojekt. T
re författare knyts till teatern och projektet: Mattias Andersson, Pamela
Jaskoviak och Malin Lindroth.

1999 Mikael Wiehes debutmusikal Kejsarinnan i regi av Niklas Hjulström spelas på Stora Scenen
med stor publikframgång. Musikalen bygger på Selma Lagerlöfs roman Kejsaren av Portugallien. Lena Fridell lämnar över det konstnärliga ledarskapet för "En trappa ner" till Lars-Eric Brossner.

2000 Carin Mannheimers ”Sista paret ut” spelas under våren och Line Knutzons ”Snart kommer
tiden” under hösten.”Pierrot eller nattens hemligheter” har premiär på FolkTeatern En trappa ner,
som tilldelas Svenska Teaterkritikers pris för bästa barnteater år 2000.

2001
Niklas Hjulström tillträder som konstnärlig ledare för Folkteaterns stora scen.
Samtliga tre pjäser som vuxit fram genom ”Växthusprojektet”  får sina premiärer under hösten:
”Splitter” av Malin Lindroth, ”Den offentliga sektorns stilla längtan mot något bortom bergen”
av Mattias Andersson och ”Rost” av Pamela Jaskoviak. FolkTeatern fyller 50 år.

2002 Scenversionen av Marianne Fredrikssons ”Simon och ekarna” får premiär i regi av Niklas
Hjulström. Föreställningen kommer att bli en av teaterns största publiksuccéer genom tiderna
och lockar en stor publik till teatern långt in på nästa spelår.

2004 ”Staden och stjärnorna”, ett gigantiskt arbete med 50 amatörer och FolkTeaterns ensemble
på scen får premiär i regi av Niklas Hjulström.
Kim Lantz och Sanna Hultman tillträder som konstnärliga ledare för FolkTeatern Besöker. Deras
första uppsättning, ”Den yttersta natten”, kommer att spelas över 125 föreställningar långt in på 2006.

2005 Barnoperan ”Tre farbröder som inte ville dö”, i regi av Lars-Eric Brossner, väljs ut att delta
i Teaterbiennalen i Umeå/Skellefteå. FolkTeatern samarbetar med Bohuslän Big Band och gör
för första gången i teaterhistorien storbandsmusikal av Kafkas "Processen".

2006 FolkTeatern deltar i projektet NYA PJÄSER – NYA VÄRLDAR tillsammans med
Intercult, Dalateatern, Ung scen Öst, Helsingborgs stadsteater och Gottsunda teater och dans.
FolkTeatern Besöker spelar ”Sockersyndromet” av Lucy Prebbles och på Stora Scenen spelas
bland annat Vivian Nielsens ”Demokrat”.

2007 "My Nation", en av de pjäser som tagits fram genom NYA PJÄSER – NYA VÄRLDAR,
får sin urpremiär. I samtal mellan teatern och dess ekonomiska huvudman Västra Götalands-
regionen, börjar planerna på en större ombyggnad av FolkTeatern allt mer att ta form.

2008 FolkTeatern En trappa ner bjuds i maj 2008 in att spela på ”Schwedenfestival” i tyska
Esslingen med ”Halvvägs till himlen”. På Stora Scenen spelas under hösten Niklas Hjulströms
uppsättning av Lars Molins ”Tre kärlekar”. Efter sista föreställningen, i december, börjar teatern
flytta ut ur lokalerna på Järntorget för att bereda plats för 2009 års stora ombyggnad.