Om Folkteatern

Folkteaterns vision är att vara en av norra Europas mest intressanta scener. Folkteatern är en plats som lever, där vi utforskar och skärskådar samtiden, där människor möter och umgås med konsten och alla de frågor som den ställer, fem kvällar i veckan. Våra fyra scener fylls med kvalitativ scenkonst som utmanar, engagerar, roar, ifrågasätter och bjuder in till nya perspektiv. Nyskriven dramatik, klassiska dramer i nya former, danskonst, experimentell musik, poesi, filmkonst, performance, litteratur, samtal och debatter. Ett hörn av Göteborg där allt är möjligt, där alla kan hitta hem, om så bara för en stund.

Samarbeten

Folkteatern samarbetar med många olika parter; andra teatrar, civilsamhällesorganisationer och fria aktörer. En del samarbeten är återkommande och långsiktiga, andra är samarbeten omkring ett specifikt projekt eller insats. Med dessa samarbeten får vi spännande produktioner till teatern och vidgar vyerna.

Läs mer här

Framtiden mot en regionägd teater

Folkteatern är en länsteater med placering i Göteborg, vilket betyder att vi får anslag och uppdrag från Västra Götalandsregionen, som alltså är vår regionala ekonomiska huvudman. Från och med 1 januari 2021 drivs Folkteatern i form av ett aktiebolag: Folkteatern Västra Götaland AB. Bolaget är helägt av Folkteatern i Göteborg ekonomisk förening. Föreningen består av medlemmar från ca 300 olika organisationer och föreningar - t ex fackförbund, hyresgästföreningar och bildningsförbund.

Folkteatern har inlett ett arbete med att undersöka förutsättningarna för att så småningom bli en regionägd teater. Syftet är att teaterns ägande och finansiering ska hänga ihop, då Folkteatern sedan många år helt finansieras av Västra Götalandsregionen. Detta medför ingen ändring för teaterns inriktning. Folkteatern kommer att fortsätta att skapa engagerande teater för den breda publiken.

Vår resa genom tiderna

1951

Spelades den första föreställningen på den teaterscen som tillkom i samband med byggandet av Folkets Hus på Järntorget. Teatern drevs av Folkets Hus och fungerade som en turnéteater. Man hade ingen fast ensemble, utan tog emot turnerande teateruppsättningar.

1954

Tillsattes Carl Axel Heiknert som första teaterchef för Folkets Hus-teatern. Under hans period producerade man bl a uppsättningar tillsammans med Erwin Piscator, en berömd regissör från dåvarande Västtyskland. Kulturen hade debatterats i arbetarrörelsen under seklets första hälft. Man ansåg att arbetarna skulle få ta del av den kultur som tidigare varit överklassens privilegium. Med Folkets Hus-teatern skulle man kunna ge det arbetande folket den möjligheten. Men dessvärre drabbades teatern av ekonomiska problem och Folkets Hus kunde omöjligt driva teatern vidare.

1957

Bildades Folkteatern ekonomisk förening som tog över driften av Folkets Hus-teatern. Man frigjorde sig då från Folkets Hus. Harry Gustavsson blev föreningens första ordförande, ett uppdrag som han hade fram till 1973. Redan då fanns en publikförening som bestod av fackföreningar, hyresgäst- och bostadsrättsföreningar. Denna organisation överfördes till den nya teatern och utgjorde grunden för teaterns publikarbete.

1958

Bytte man namn till Folkteatern och fick sin första chef; Mats Johansson. Folkteatern fick också en fast ensemble och etablerade sig på riktigt som en av Göteborgs teatrar. Man spelade ny dramatik och pjäser av bl a Hjalmar Bergman.

1961

Tillsattes teaterns näste chef; Kurt-Olof Sundström. Repertoaren riktades in mer på ny, spännande utländsk dramatik och man hade ett stort antal produktioner per år.

1965

Började en av teaterns mest framgångsrika perioder, både vad gäller publikbesök och produktionstakt. Det var när Claes Sylwander tillträdde som teaterchef. Under Sylwanders chefskap förhandlades Folkteatern in i Stadsteaterns system, vilket t ex innebar statliga bidrag till löner. Folkteatern hade en ung ensemble och kallades för ”ungdomens teater”. Teatern bjöd nu publiken på flera klassiker; Peer Gynt, Faust, Hamlet - samtliga regisserade av kända utländska regissörer. Man försökte på detta sätt locka tillbaka den publik som under den här tiden föredrog att stanna hemma framför TV:n, som då var ny.

1968

Reagerade personalen mot teaterns nya profil och med utgångspunkt från föreningens stadgar formulerades en ny inriktning för teaterns arbete. Man återupprättade "Folkteatertanken" och hävdade att det var medlemmarna som var teaterns viktigaste publik.

1973

Avgick Claes Sylwander och samma år föreslog Göteborgs kommun att Folkteatern skulle slås ihop med Stadsteatern. Men varken personal eller styrelse var intresserade och argumenterade för betydelsen av att bevara mångfalden i stadens kulturutbud. Iwar Wiklander tillsattes som ny teaterchef. Tillsammans med de båda teatrarnas styrelser slöt han och Stadsteaterns chef ett samproduktionsavtal. Enligt detta avtal skulle Stadsteatern producera barn- och ungdomsteater på Backateatern och Folkteatern sätta upp föreställningar för turnerande verksamhet med Folkteatern Besöker.

1976

Blev Lennart Hjulström teaterchef och under hans starka konstnärliga ledarskap blev Folkteatern en av landets mest intressanta scener. Han knöt flera författare till teatern. Under hans chefsperiod bestod repertoaren till stor del av nyskriven svensk arbetardramatik. Tanken var att repertoarvalen skulle harmoniera med den folkrörelseprofil man då ville lyfta fram. Man började dramatisera arbetarförfattare som Moa Martinsson och Folke Fridell. Kent Andersson och Bengt Bratt började skriva för Folkteatern och man satte upp de s k Kvasten-revyerna. Man satte också upp projektet En varvsdröm, som handlade om varvens historia, och tog då hjälp av varvsarbetare.

1984

Blev Roland Hedlund teaterchef. Folkteatern Besöker började nu göra teater för barn och lät även barnen själva medverka. Detta resulterade i att barnen fick en egen scen i Folkteaterns källarplan. 1985 skapades alltså scenen En trappa ner, med Lena Fridell som pådrivare. Den var Göteborgs enda fasta förskolescen, och riktade sig till en grupp som tidigare inte haft någon teater.

1987

Återkom Iwar Wiklander som teaterchef. Han ville, som han uttrycker det; "fungera som spelande tränare”. Under hans ledning hade teatern framgångar som bl a En uppstoppad hund, Grissymfonin, Markurells och HACK. Föreställningarna på förskolescenen En trappa ner hade sedan start haft nästan 100% beläggning. Teatern utvecklade ett givande arbete med teaterintresserade ungdomar och tillsammans med dessa satte man upp pjäser som Utflykten, Rycket, Hjältar. Pjäserna handlade om ungdomars situation i dagens samhälle.

1988

Blev en tillbyggnad och renovering av teatern klar. Teaterns personal fick nya arbetsrum, loger och repetitionslokaler. Det rådde bot på den dåliga arbetsmiljön som länge varit ett problem.

1992

Blev Isa Stenberg Folkteaterns chef. Under Isas tre år på teatern varvades pjäser som publiksuccéerna Vi betalar inte och Bettys Pensionat med nyskriven svensk dramatik. På teaterchefens initiativ skapades en ny scen i teatercaféet; Caféscenen. Där kunde Folkteatern spela mindre pjäser i egen regi. Caféscenen blev också hemmascen för Folkteatern Besöker.

1995

Gugge Sandström tillträder som teaterchef. Hans första säsong kantas av succéer som Rika barn leka bäst av Carin Mannheimer och Göran Tunströms Juloratoriet i regi av Niklas Hjulström.

1997

En ny verksamhet tar form: Unga FolkTeatern - en amatörteaterförening med syfte att knyta unga människor till teatern.

1998

Folkteatern arbetar vidare under Gugge Sandströms ledning med målsättningen att nå en ny teaterpublik. Med inspiration från Royal Court och andra brittiska teatrar startar FolkTeatern sitt Växthusprojekt. Tre författare knyts till teatern och projektet: Mattias Andersson, Pamela Jaskoviak och Malin Lindroth.

1999

Mikael Wiehes debutmusikal Kejsarinnan i regi av Niklas Hjulström spelas på Stora Scenen med stor publikframgång. Musikalen bygger på Selma Lagerlöfs roman Kejsaren av Portugallien. Lena Fridell lämnar över det konstnärliga ledarskapet för En trappa ner till Lars-Eric Brossner.

2000

Carin Mannheimers Sista paret ut spelas under våren och Line Knutzons Snart kommer tiden under hösten. Pierrot eller Nattens hemligheter har premiär och En trappa ner tilldelas Svenska Teaterkritikers pris för Bästa barnteater.

2001

Niklas Hjulström tillträder som konstnärlig ledare för Folkteaterns stora scen. Samtliga tre pjäser som vuxit fram genom ”Växthusprojektet” får sina premiärer under hösten: Splitter av Malin Lindroth, Den offentliga sektorns stilla längtan mot något bortom bergen av Mattias Andersson och Rost av Pamela Jaskoviak. FolkTeatern fyller 50 år.

2002

Scenversionen av Marianne Fredrikssons Simon och ekarna får premiär i regi av Niklas Hjulström. Föreställningen kommer att bli en av teaterns största publiksuccéer genom tiderna och lockar en stor publik till teatern långt in på nästa spelår.

2004

Staden och stjärnorna, ett gigantiskt arbete med 50 amatörer och Folkteaterns ensemble på scen får premiär i regi av Niklas Hjulström. Kim Lantz och Sanna Hultman tillträder som konstnärliga ledare för FolkTeatern Besöker. Deras första uppsättning, Den yttersta natten, kommer att spelas över 125 föreställningar långt in på 2006.

2005

Barnoperan Tre farbröder som inte ville dö, i regi av Lars-Eric Brossner, väljs ut att delta i Teaterbiennalen i Umeå/Skellefteå. Folkteatern samarbetar med Bohuslän Big Band och gör för första gången i teaterhistorien storbandsmusikal av Kafkas Processen.

2006

Folkteatern deltar i projektet NYA PJÄSER – NYA VÄRLDAR tillsammans med Intercult, Dalateatern, Ung scen Öst, Helsingborgs stadsteater och Gottsunda dans och teater. FolkTeatern Besöker spelar Sockersyndromet av Lucy Prebbles och på Stora Scenen spelas bland annat Vivian Nielsens Demokrat.

2007

My Nation, en av de pjäser som tagits fram genom NYA PJÄSER – NYA VÄRLDAR, får sin urpremiär. I samtal mellan teatern och dess ekonomiska huvudman Västra Götalandsregionen börjar planerna på en större ombyggnad av Folkteatern allt mer att ta form.

2008

Folkteatern En trappa ner bjuds i maj in att spela på ”Schwedenfestival” i tyska Esslingen med Halvvägs till himlen. På Stora Scenen spelas under hösten Niklas Hjulströms uppsättning av Lars Molins Tre kärlekar. Efter sista föreställningen, i december, börjar teatern flytta ut ur lokalerna på Järntorget för att bereda plats för 2009 års stora ombyggnad.

2009

Teaters nya ledning Ulrika Josephsson (VD) och Lars Norén (konstnärlig ledare) tillträder året då teatern är stängd pga omfattande renovering. Röda Scenen och foajén får helt ny utformning och En Trappa Ner ersätts av Vita Scenen; en ny black box på bakgården. Utlokaliserade spelar man dansteaterföreställningen Shortcuts på Röda Sten och Sockerpiller på Aftonstjärnan. Med ledorden konstnärlig utveckling och tillgänglighet påbörjar nya ledningen sitt arbete.

2010

Som invigningsföreställning av det nya teaterhuset spelas Orestien. Familjeföreställningen Katitzi blir en stor succé, man spelar även Sinne, Två fattiga rumäner som talar polska och Skalv. Ledningen kopplar tre Artists-in-residence till teatern; förutom Lars-Eric Brossner som verkat vid teatern länge så anlitas regissörerna Melanie Mederlind och Sofia Jupither, under en period även Eirik Stubø. Den 10 maj, på årsdagen av bokbålet i Berlin 1933, uppmärksammar man det fria ordet med en stor manifestation; en tradition som återkommer några år framöver.

2011

Med Breaking the Waves påbörjas det uppmärksammade samarbetet mellan Folkteatern, Göteborgs Stadsmission och Unga Folkteatern med syftet att låta nya grupper komma till tals. På Folkteatern spelas Heliga Johanna från Slakthusen och Apatiska för nybörjare. Lars Norén gör debut som barnteaterregissör med Pingviner kan inte baka ostkaka. Folkbildningsforumet FolkteaterAkademin sjösätts och EU-projektet Cities on Stage inleds: En teaterfestival med syfte att sprida nya föreställningar som berör frågor kring levnadsvillkoren i föränderliga storstäder. Under hösten öppnar dessutom en ny restaurang, nu driven i teaterns regi.

2012

Utifrån styrelsens uppdrag att ”kärleksfullt utmana traditionerna” fortsätter Ulrika Josephsson nu som både VD och konstnärlig ledare. Inom ramen för samarbetet Cities on Stage regisserar Sofia Jupither Fragmente av Lars Norén. Föreställningen får lysande recensioner och turnerar året därpå i Europa. Man spelar även Vinter, Begravelsen och Räls, samt Happyland 1979 i samarbete med Göteborgs Stadsmission och Unga Folkteatern. Foajén börjar användas mer frekvent för samtal, konserter och mindre föreställningar. Folkteatern är även officiell mötesplats under Göteborgs Dans & Teaterfestival.

2013

Anna Rosengren tillträder som VD i slutet av året. För att stärka teaterns ekonomi går ABF in som en betydligt större andelsägare än tidigare. Även huvudmannen Västra Götalandsregionen förstärker ekonomiskt. På scenerna spelas Den flygande handläggaren, Vad som hände efter att Nora lämnat sin man, revyn Rôva samt barnföreställningen Det röda trädet som blir uttagen till BIBU 2014. Cities on Stage gästar teatern med La Réunification des deux Corées och samarbetet med Regionteater Väst fördjupas. Teatern står även värd för seminariet Klyftan; ett projekt där forskare och kulturutövare möts kring de ökade samhällsklyftorna.

2014

Frida Röhl rekryteras som konstnärlig ledare. Den ekonomiska situationen stabiliseras och parallellt påbörjas ett stort förändringsarbete för att tydliggöra Folkteaterns identitet och förankring. Publikutveckling, arbetsprocesser och hur man ska spegla samtiden diskuteras flitigt. På scenerna ses Blåvingar och Liljebrinks samt Kliniken, Röst och Bänken i samarbete med Göteborgs Stadsmission och Unga Folkteatern. Restaurangen FOLK startar upp och blir ett populärt tillhåll med naturviner, nyskapande vegetarisk mat och arrangemang i foajén.

Folkteaterns styrelse

Styrelsen för Folkteatern Västra Götaland AB

Styrelsen för Folkteatern i Göteborg ekonomisk förening

Jobba hos oss

Här hittar du aktuella tjänster på Folkteatern.